Så värderar du ett företag eller en aktie

“Syftet med alla investeringar

är att möjliggöra ett så

meningsfullt liv som möjligt”

-Karl-Mikael Syding

Principen bakom sunda investeringar: Hur får du tillbaka dina pengar, när, och av vem?

Den här artikeln är skriven för att förklara vilka principer och filosofi som lägger grunden för mina investeringar. Artikeln fungerar samtidigt som översikt, ordning, logik och förberedelse för den som går mitt program i värdebaserad investeringsanalys: Finanskursen.

I korthet bygger min värderingsmetod på följande fyra principer:

  1. Hur får du tillbaka dina pengar? Värdeskapande eller spekulation/förhoppningar?
  2. Vad måste förändras, eller bestå, för att du ska göra vinst?
  3. Utgå från att status quo i någon mening består, dvs att du inte kan prognostisera en väsentlig och överraskande förändring
  4. Narrativ är också fundamentala för investeringar

Efter principerna för värdebaserade investeringar går jag igenom huvuddragen i själva kursen, vilka de 8 modulerna är och hur de hänger ihop, samt vilka förkunskaper som krävs. Du som går kursen behöver inte vara orolig, nästan alla som har ett intresse för ekonomi hänger med utan problem.

Du behöver alltså inte ha med dig några särskilda färdiga kunskaper till kursen, däremot en vilja att lägga några timmar i veckan på att lära dig ett nytt perspektiv på värdering och investering.

——————————————-

Princip 1: värdet i din investering ska skapas oberoende av vad andra investerare håller på med.

Idén bakom värdebaserade investeringar är att det ska finnas ett identifierbart värdeskapande i grunden som investeringen ger dig rätt till. Du ska alltså inte behöva sälja tillgången till någon annan för att ta del av det värdet. Specifikt ska du inte behöva sälja tillgången vidare till ett fantasipris som är frikopplat från värdeskapandet för att du ska komma ut på plus ur investeringen.

På lång sikt vill eller behöver du kanske ändå sälja tillgången, men om du ska kunna vara trygg i din investering bör du inte räkna med att detta pris ska bygga på något annat än samma värdebaserade grund, dvs du bör inte hoppas på att någon betalar mer bara för att i sin tur kunna sälja det för mer, utan att det underliggande värdeskapandet, tex tillgångens kassaflöden, motiverar det.

Om du till exempel köper ett hyreshus för 100 där du vet att du kan ta ut 10 i årshyra, så vet du att du får 10% årsavkastning. Även om priset andra är villiga att betala för huset (tillfälligt) faller till 50, så får du fortfarande dina årliga 10 utbetalda som du kan leva på. I slutänden kommer det dessutom nästan alltid finnas någon annan värdebaserad investerare som är villig att köpa hyreshuset av dig för ett pris som ger en rimlig årsavkastning. Har du tur kan du sälja det till ett överpris (låg implicit avkastning), men det är bara tur och inte en strategi.

Första frågan innan en investering bör alltid vara “Hur får jag tillbaka mina pengar och när?”. Det kan även kallas “exitstrategi” om man vill. Men, helst ska du alltså inte ens behöva en exitstrategi i ordets rätta bemärkelse, utan “exiten” består i det löpande kassaflödet som tillgången ger dig rätt till. En värdebaserad investerare förlitar sig alltså inte på att någon annan mindre nogräknad ska köpa tillgången av honom, utan bygger investeringen på tillgångens eget inneboende värdeskapande.

Det kan hjälpa att tänka på Robinson Crusoe på sin öde ö. Han behövde inte sälja sina investeringar i jordbruk till någon annan för att få del av tillväxten och avkastningen. Eller de tre fiskegubbarna i boken “How An Economy Grows”.

——————–

Princip 2: vad måste ändras respektive förbli konstant?

Ofta är intressanta tillgångar tyvärr för dyra relativt sina sannolika framtida kassaflöden, ibland rättvist värderade (som hyreshuset ovan), och inte jätteofta riktigt billiga. Värdeinvesterare vill gärna hitta dessa undervärderade tillgångar, t.ex. inom tillgångsslaget aktier. gärna att man ofta lurar sig själv att bara se potentialen och ignorerar riskerna. När du bedömer en investering är det därför viktigt att fråga dig vad som måste ändras för att du ska få rätt, och varför detta skulle vara både sannolikt och förbisett av de flesta andra investerare.

Vad är priset A respektive värdet B vid en viss tidpunkt (kvoten pris delat med värde kallas även för “värdering“) och hur kan priset respektive värdet ändras till nästa tidpunkt (kan du t.ex. räkna med en ändrad värdering, en förändring i relationen mellan pris och värde)? En värdeinvesterare utnyttjar den mest sannolika rörelsen i värde respektive värdering vilket tillsammans ger förändringen i själva priset på aktien.

Fundera alltså över vilka faktorer (värde och värdering) som behöver ändras mellan inköpstillfället och försäljningen för att investeringen (prisförändringen) ska bli lönsam:

  • Granska nuläget noga och fråga dig själv “är det här en tillfällig trend eller hajp, eller är utvecklingen uthållig?”
  • Föreställ dig den framtida verksamhetsmiljön, dvs den ekonomiska cykeln, försäljning, marginaler, vinster, räntor, optimism, värderingsnivåer osv. Är den annorlunda på ett för andra överraskande sätt
  • Hur behöver företaget förändras (eller bestå), och hur behöver omvärlden förändras (eller bestå) för att du ska göra vinst? Hur ska företagets fundamenta utvecklas (vinsten t.ex.) och hur ska värderingen (vinstmultiplarna) utvecklas för att priset ska öka så du gör vinst? Du kan inte veta något säkert, men har du sannolikheterna med dig eller är det mest ett önsketänkande?

———–

Princip 3: tro inte på nya paradigm, permanent höga platåer eller liknande

Finanskursen och värdebaserade investeringar bygger till stor del på idén att en investerare som ger ifrån sig 100 alltid kommer vilja ha minst 100 tillbaka, dvs en återbetalning av samma sort (cash, “pengar”) som han gav ifrån sig och med kompensation för tid, risk och olägenhet. Tro inte att detta paradigm förändras, att ekonomin och mänsklig psykologi förändras i grunden under överskådlig tid. Nej, räkna istället med status quo för saker som tillväxttaktsintervall och värderingsintervall, att nästan inget under solen är nytt på riktigt, mer än tillfälligt. Med det menar jag till exempel att om P/E-talet har varit 15-25 de senaste tio åren så är det sannolikt att P/E-talet fortsätter att ligga mellan dessa punkter framöver, om inte något annat ändras väsentligt, såsom t.ex. tillväxtförutsättningarna

Normalt kräver jag minst 10% per år i avkastning

som kompensation för tid och risk,

oavsett typ av investering

-annars kan jag alltid hitta på något bättre

Idén om att priset på tillgångar (alltid) förr eller senare rör sig runt sitt kassaflödesmotiverade värde är själva grundvalen för fundamental, värdebaserad investeringsanalys. Alternativa strategier bygger på att man har turen att någon annan kommer betala mer än man själv utan att bry sig om tillgångens värde, utöver potentialen att skicka vidare pyramidspelet till tredje part. Sådana strategier fungerar också ofta bra ganska länge, men när de inte längre fungerar så finns inget skyddsnät. Det gör det däremot alltid i en värdebaserad investering, eftersom det där finns ett direkt underliggande ägarvärde (vinster, utdelningar, eget kapital, patent mm), istället för en pyramid med brustet momentum, luft, förhoppningar och idéer om att sälja vidare till någon oinsatt med mer pengar än förnuft.

——————————-

Princip 4: stories och trender är lika fundamentala för en aktieinvesterare som det faktiska värdeskapandet. 

Narrativ vs. Value

Med detta sagt så drivs aktiekurser under långa perioder av s.k. narrativ, populära historier om nya paradigm eller långa trender, där inkrementella nyheter och ett tillflöde av nya investerare och nya pengar pressar kurser och värderingar långt bortom sitt kassaflödesmotiverade värde.

Dessa narrativ går ibland så långt att värdeinvesterare ger upp, och andra investerare självsäkert utropar nya paradigm. Som värdeinvesterare bör du inte ignorera dessa narrativ och kalla dem irrationella eller tillfälliga, utan hellre välja mellan att gå med dem eller stå utanför. Det är alltså sällan produktivt att gå emot dem. Narativ, trender, hajper och bubblor varar ofta längre än man kan föreställa sig.

Observera att även den verkliga ekonomin styrs av narrativ, trender och moden. Det skapas faktiskt ofta en positiv återkoppling mellan finansiella trender och ekonomiska trender så att de förstärker varandra. Därmed ger de ännu mer intrycket av att vara uthålliga fundamentala förändringar, dvs nya paradigm. Men förr eller senare är det något annat narrativ som blir mer populärt.

———————————–

Det var alltså några av de grundläggande principerna bakom mina investeringar i både noterade och onoterade aktier.

———————————–

Så här är själva kursen upplagd:

FINANSKURSENS åtta delar

Modul 1 och Modul 2 utgör basen i hela programmet, men för att kunna fylla basen med relevant information krävs modulerna 3-5 där man analyserar konkurrensläget, ekonomisk logik, samhällsperspektiv, kundernas ekonomiska tillstånd och företagets skulder och risknivå.

Modulerna 6-7 är inte alls lika viktiga för företagsvärderingen, men du kommer snart märka att man inte vill vara utan kunskapen att ibland anta ett helikopterperspektiv på hela investeringsanalysen med TA och MA (se nedan, modul 6-7). Modul 8 sammanfattar, fördjupar och knyter ihop alla delar på ett överskådligt och logiskt sätt.

——————————-

Vad är billigt?

All värdering och värderingsträning måste börja någonstans, men var man än börjar så krävs egentligen helst att man redan förstår åtminstone litegrann av alla andra tänkbara startpunkter. Jag har valt att börja utbildningen med att fundera över vad det egentligen betyder att något är “billigt” och var man hittar dataunderlag för att bedöma detta.

Värdeskapande, fundamentala räkenskapsvariabler, värderingsmodeller, att läsa en årsredovisning effektivt

Först därefter går jag alltså igenom hur man analyserar och modellerar ett företags affärsmodell, tillväxt, konkurrensfördelar och ekonomiska värdeskapande, trots att allt detta behövs redan innan för att avgöra om företaget är billigt. Så är det med det mesta inom ekonomi och finans – allt går i eviga cirklar. I modul 2 får du också se hur jag gör prognoser utifrån olika (enkla) matematiska mönster och modeller, samt s.k. intervallanalyser av, dels fundamentala data (räkenskaper), dels värderingsdata (s.k. “multiplar”). Jag förklarar också i detalj hur man läser en årsredovisning effektivt, och använder den för att bygga en prognos- och värderingsmodell.

————————————–

“Billigt”, “värdering” och “årsredovisning” följs av kundanalys, skulder och risk

Jag går alltså efter Modulerna 1-3 vidare till att demonstrera hur man kan analysera företagets kunder, vad som driver dem och hur deras drivkrafter och ekonomi i sin tur kan påverka ditt företag. Har kunderna t.ex. råd och lust att köpa så mycket av ditt företag som prognoserna gör gällande?

I modul fem förklarar jag hur man kan se på skuldsättningen i ett företag, vilka möjligheter och risker dessa kan medföra. Detta används för att bedöma både risk och potential i ett företag, beroende på hur stora skulder de har.

Detaljerad företagsanalys kompletteras med helikopterperspektiv innan alla delar integreras i varandra

Modul 6-7 tar upp ämnena Teknisk Analys och Makroanalys. Det är här egentligen inte i strikt mening värdebaserad analys. Dessa kan ändå användas för att bedöma gruppdynamiken hos övriga investerare, samt om ekonomin befinner sig i ett sällsynt känsligt extremläge som kan tänkas ge extra medvind eller motvind, eller om det mest är svårbedömt och ungefär som vanligt.

Teknisk Analys kan användas för att tajma köp och försäljningar man ändå redan hade bestämt sig för att utföra. Makroanalys kan användas för att se om man kan förvänta sig att ens prognoser kan få det lite lättare eller svårare att infrias, om företaget behöver vara lite extra duktigt jämfört med övriga ekonomin för att uppfylla förväntningarna eller om det tvärtom kan tänkas gå lite extra lätt.

Till sist knyter modul 8 ihop alla delarna igen, upprepar och förklarar hur allt hänger ihop från start till mål. Efter det rekommenderar jag att man läser igenom alla delar från början, särskilt Modul 1. När du redan känner till de olika värderingskomponenterna och hur de ska kombineras är det mycket lättare att veta vad du ska fokusera på i t.ex. Modul 1-3 för att verkligen förstå vad bolagsvärdering är och hur man utför den på bästa sätt.

Det här är innehållet i respektive modul:

  1. Är bolaget “billigt”? Modulen går igenom vad ”billigt” egentligen betyder och hur man mäter det objektivt. Vi förklarar begreppet “Margin Of Safety” = felmarginal och flera olika metoder för att uppskatta denna. Är en viss typ av investeringar “populär” och därmed kanske på toppen av en bubbla? Var hittar man data? Årsredovisning, marknadsdata. Hur ska den användas? Hur värderas tillväxt, marknadsledarskap, krympande bolag, fastighetsbolag, IT-bolag, prenumerationstjänster, nätverksbolag mm. GARP = growth at a reasonable price
  2. Är bolaget uthålligt? Är försäljningen, tillväxten, marginalerna uthålliga eller tillfälliga? Hur avgör man om grundläggande fundamentala finansvariabler är cykliska, trendande eller uthålliga? Hur läser man en årsredovisning effektivt?
  3. Är avkastningsnivån rimlig? Är den ekonomiska avkastningen tillfälligt för hög och kan väntas locka till sig konkurrenter som sänker den? Finns konkurrensfördelar eller dolda variabler som kan förklara “för” hög eller låg RoE
  4. Är kundernas efterfrågan sund och uthållig? Vad driver egentligen kunderna?
  5. Skulder. Skyddsvillkor, kassaflöden, ränteteckningsgrad, risk för utspädning, högre räntor mm
  6. Teknisk analys och trender, intermarknadsvariabler. Följer olika marknader och dataserier ett mönster som bekräftar investeringstesen från andra moduler? Vem är säljaren jag köper från och varför tror jag att jag vet mer än han?
  7. Makro och ekonomi. I vilket sammanhang görs investeringen? Var i den ekonomiska cykeln eller räntecykeln befinner sig ekonomin? Lokalt, globalt? Hur rör sig PMI, BNP, räntor, inflation, skuldnivåer, marknadsvärdering, arbetsmarknadsdata mm? Hur påverkar det prognoser och värdet av din investering?
  8. Sanity check: Diverse verifikationer att slutsatserna från tidigare moduler är rimliga? Får bolaget “plats” i en rimlig bild av världen? Hur många liknande bolag får plats?
    • En notering är att för att uthålligt slå börsindex behöver du (“bara”) lyckas undvika ett enda av bolagen på nedre halvan av index varje år. Det är mycket viktigare att undvika misstag än att försöka jaga lyckträffar.
    • Förväntat värde av sannolikhetsvägd uppsida och nedsida
    • Är den värsta nedsidan acceptabel? Oavsett vad uppsidan är?

——————————–

FÖRKUNSKAPER TILL FINANSKURSEN

Flera deltagare som i stort sett helt och hållet saknat förkunskaper i ekonomi och finans har tillgodogjort sig kursens innehåll samt klarat av examensprovet. Vissa som saknat förkunskaper har emellertid påpekat att det krävdes ganska mycket arbete för att förstå allt.

Med detta sagt så är Finanskursen konstruerad för att alla ska kunna ta till sig och praktiskt sätta kunskapen i arbete. Visst kan en del termer och jargong som är svåra att helt ersätta med mer vardagliga ord kräva att man stannar upp och själv tänker efter vad ordet egentligen betyder, men själva värderingskoncepten är i grund och botten relativt enkla.

Och till skillnad från andras försök till värderingskurser har jag haft som uttalat mål att lära ut mina insikter och kunskaper precis så rättframt som ämnet egentligen är. Aktievärdering förutsätter nämligen definitivt inte mer avancerad matematik än de fyra räknesätten samt sunt förnuft och psykologisk motståndskraft mot grupptänk.

För att ge en indikation om svårighetsgraden på Finanskursen ger jag här återigen en kort sammanfattning, uttryckt något annorlunda än ovan, av det viktigaste jag går igenom i de åtta modulerna:

  1. En aktie är billig om du relativt enkelt kan svara på frågan hur du ska få tillbaka pengarna du betalar för aktien, samt av vem och efter hur lång tid. Svaret vi söker i kursen är när företagets samlade kommande vinster, fördelat på totalt antal aktier, uppgår till minst samma belopp som du betalade för aktien. Jag går igenom genvägar för att uppskatta och beräkna detta, i form av så kallade värderingsmultiplar. Dessa visar grovt räknat hur många års försäljning eller vinster på den senaste tidens faktiskt presterade nivå som krävs för att nå samma belopp som du betalar för aktien.
  2. Jag går igenom hur man kan bedöma ett företags uthållighet att behålla eller utöka sin position i ekonomin. Lektionerna förklarar hur man kan uppskatta om t.ex. Hennes & Mauritz sannolikt kan fortsätta att sälja sina kläder med samma vinstmarginal som tidigare. På de här lektionerna förklarar jag hur man med enkla antaganden kan göra en användbar prognos för ett företags framtida tillväxt och vinst samt hur dessa vinster rimligen kommer värderas på marknaden. Du får också tillgång till min guide till att läsa en årsredovisning effektivt.
  3. Som komplement till ovanstående ger jag även en översikt av områdena Teknisk Analys och Makroekonomi. Där är det viktigaste budskapet att en värdebaserad investerare inte behöver lägga energi på att lära sig TA och makro på djupet, men att man med ganska enkla mått kan lära sig att använda några få signaler för om man kan vänta sig lite extra medvind eller motvind i sin investering. Det rör sig om att tolka grafer för kursutvecklingen för enstaka aktier eller hela aktieindex, samt motsvarande för till exempel ett lands arbetslöshet eller tillväxt i skulder.
  4. Till sist knyter jag ihop alla lärdomar, insikter, processer, metoder, hur man hittar data och använder den i sin värdering. Det här har varit den mest uppskattade modulen av de åtta som ingår. Modul åtta repeterar vad värde egentligen är och kommer från, samt sätter de övriga modulerna i sitt sammanhang. Då förklaras t.ex. hur ett företags uthållighet baserad på produktkvalitet och kundnöjdhet eller kundernas finansiella styrka hänger ihop med det långsiktiga värdeskapandet. Jag visar också hur man kan ta ett steg tillbaka från sin värdering för att klargöra om ens scenario för bolaget är rimligt sett ur samhällets eller börsens totala perspektiv

Inga av momenten kräver mer av deltagaren i Finanskursen än vad man behöver för att sköta sin privatekonomi, dvs i praktiken de fyra räknesätten, sunt förnuft och förmågan att stå emot grupptryck för att få ihop balansen mellan lönen som kommer in och utgifter för hushåll och nöjen.

“You’re looking for a mispriced gamble.

That’s what investing is.

And you have to know enough

to know whether the gamble is mispriced.

That’s value investing.”

Charlie Munger

 

www.Finanskursen.se

—-

——————————————————————————

KURSSCHEMA

Kursmaterial för varje vecka görs tillgängligt vecka 1-12

Kursen avslutas med webinar för LIVE-kunder

—-

FACEBOOKGRUPPEN

Evigt medlemsskap

Ställ frågor till mig eller gruppens medlemmar

Jag besvarar frågor i mån av tid, men framför allt är gruppen till för medlemsinteraktion: gemensam bolagsanalys, investeringsidéer, möten mm

—-

BETALNING

Betalningsvillkor: 20 dagar

20 dagars pengarna tillbaka-garanti från kursstart

————————————

EXAMEN

Online-examen

Rättat prov tillbaka inom en vecka

Diplom postas inom två veckor från examensdatumet

————————————

LIVE

Webinars (video, spelas in, Exceldelning) och IRL-möte

Webinar I: Sammanfattning och frågor, vecka 1-3

IRL-möte hos Erik Penser Bank: Introduktionspresentation (ingår i standardpaketet)

Webinar 2: Sammanfattning och frågor, vecka 4-6

Webinar 3: Sammanfattning och frågor, vecka 7-9

Webinar 4: Sammanfattning och frågor, vecka 10-12

Mailfrågor

Maila in dina frågor så besvarar jag dem och gör dem tillgängliga för alla LIVE-kunder

admin

10 Comments

  1. What if the information in a company’s financial statements is phony?

    U.S. tax law gives companies an incentive to reinvest profits instead of paying dividends. This gives unprofitable companies an excuse for not paying dividends and hiding operating expenses as capex etc.

    On the other hand, paying dividends isn’t even a guarantee that a company is solvent. I used to work for a firm that borrowed money at high interest to pay not only its expenses but its dividend. Unsalable inventory was reported as capital at several times its real value. The CEO was actively stealing from the company.

    Is there a way to evaluate a company that doesn’t rely on its honesty?

  2. It’s too much work and books are cooked, making the fundamentals inaccurate.

    Here is the shortcut. Start with charting/momentum. Plenty of uni studies proves it works. Then look at basic growth and debt ratios. Safe position sizing and exit strategy.

    • That’s an interesting article but it fails to justify its principal contention – that the Federal deficit is deflationary. His own numbers show that prices are still rising overall, very rapidly in some sectors though falling in others. They show inflation tapering off somewhat, but without money printing wouldn’t we already be into severe deflation?

      So far, price increases are far from proportional to the increase in the money supply, but the existence of infinite dollars cannot, in the long term, fail to reduce their “value”. The velocity of money is especially low now because of the pandemic and the long term decline of the middle class, not the size of the Federal debt. When the price of gold hits $10k, if goods and services cost no more than now, some people are going to sell gold to make purchases.

      If the US government keeps printing money on a large scale (and there’s every reason to think it will), prices will go up a lot, though not immediately. The argument appears to be that debt service is a drag on aggregate demand, but the Fed can print money to cover that, too. They can double the money supply every year, or triple it, or…

      Shortages of goods could also result in severe inflation. This spring we had a little taste of how easily supply chains can be disrupted.

      Some things in the article are, as I understand them, quite correct:

      1. Printing money will not cause inflation proportional to the amount, because it is spent disproportionately on things that do not generate demand for labor*;

      2. The money-dumping policies transfer wealth from the productive classes to investors;

      3. Lowering the interest rate will cause neither inflation nor any economic stimulus;

      4. Psychology, not money supply, is the critical factor in economic contraction and deflation.

      5. US monetary policies and debt are not useful or sustainable.

      “…you can’t solve a debt problem with more debt.” Unfortunately, you can still postpone it for four more years. The US /cannot/ service its debt by any other means than issuing more, so the spiral is just going to keep escalating. I can foresee an economy where gold is $10k and wages have only increased 20%, but I can’t foresee an economy where gold is $100k and wages have fallen by half.

      *He considers medical expenses to be economically barren, but the huge increases in medical costs have undoubtedly created some jobs.

  3. My reading is — The fed policy is deflationary because:

    1. Debt service is rising faster than GDP (the income to service that debt).
    2. Velocity is slowing down, meaning the money is just being saved/invested instead of being spent on goods/services.

    Gold doesn’t mean anything. It is just a momentum play that will come and go. Right now robinhood kiddies like gambling it will go up.

  4. But:

    1: It doesn’t matter. Debt service comes from more borrowing. This means US bankruptcy, but no one cares. Yet. Officially.

    2: No amount of slowing velocity can out(under?)run an electronic printing press managed by sociopathic lunatics. Cut off all discretionary spending? They just add a few decimal points.

    I said the same thing about gold for a long time, here and elsewhere. It’s intrinsic value is rubbish compared to its price.

    But when I wanted a place to protect some money from both hyperinflation and economic instability: I couldn’t come up with anything better than precious metals. It seems that no one else can, either.

    Gold will keep going up not because it has real value, but because it has the highest melting point. The world is finding more leadership now in Hammurabi than in any elected Chump. Gold matters because there’s no alternative.

  5. I’ll just leave you with this. You have a bucket of water. It has holes in the bottom. The water level is going down. That is deflation. Deflation is very fast now because of the pandemic. Before it was just a slow drip.

    If you put a hose in the bucket to keep the water level steady, that is the fed printing. So, even though they are adding money it is just a steady state between loss and gain. Since GDP is negative, they are actually NOT PRINTING FAST ENOUGH to prevent a net loss.

    Thanks for debating with me. That helps me test my theory. I was hoping our host would say something, because he just seems to repeat what gold selling sites say without explanation.

  6. That’s a good analogy, but remember: the water pressure that fills a bucket is limited by the laws of physics.

    The money flow that fills a collapsing national economy and government is limited by….

  7. Hej Mikael,

    Tack för all kunskap du delar med dig av. Du är ett föredöme!
    Har du en mailadress man kan nå dig på?

    Med vänlig hälsning,
    Behrang

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.