My worst investment mistakes (in Swedish)

This post is in Swedish (and it’s actually just a few excerpts from the real thing here). Try this post in English instead — about economic stimulus.


Lärdomar från mitt värsta investeringsmisstag

Trots att jag agerade moderator på en nyckelpresentation för Prosolvia i samband med börsnoteringen, och blev lite av en andra talesperson för aktien, efter deras huvudfirma Carnegie, så lyckades jag missa Prosolvias bokföringstricks och kommande konkurs ända in i det sista. Eftersom jag hade hunnit fylla 25 år och jobbat som professionell och högt rankad finansanalytiker i flera år fanns inga ursäkter.

fortsätt läsa via den här länken till min gästhamn hos Vontobel

Men, min absolut sämsta investering på alla sätt — och där jag har absolut ingenting att skylla på — gäller en blankningsposition i ett europeiskt bankindex andra halvåret 2013. Misstaget kostade omkring en miljard kronor

fortsätt läsa via den här länken till min gästhamn hos Vontobel

I korthet så hade jag det globala ansvaret för investeringar i bankaktier. När mina blankningar förlorade pengar på grund av en serie myndighetsåtgärder sommaren 2013 kunde jag inte förmå mig att stänga positionen utan drog på mig allt större förluster ända tills mina kolleger kunde övertala mig om att jag antagligen inte förstod läget så bra som jag trodde; och därför behövde täcka positionen.

Den miljarden lärde mig en hel del om min egen psykologi, om stop-loss-åtgärder och om att ta reda på vad man vet och vad man inte vet i vanskliga investeringslägen.

fortsätt läsa via den här länken till min gästhamn hos Vontobel

Vad lärde jag mig av den här historien och hur kan du eller jag använda de insikterna idag? Några av de viktigaste punkterna gäller kommunikation, förenkling och ifrågasättande:

  • När förlusterna börjar stiga i en position, utgå från att…
  • Skapa en trovärdig bild av hur motståndarsidan…
  • Även om en bank är insolvent och tekniskt konkursmässig så…
  • Tyvärr utgick jag istället från att…
  • När förlusterna börjar stiga i en position, utgå från att du faktiskt inte förstår hela situationen eller har tillgång till all väsentlig information. Försök istället ta reda på vem som kan sitta på viktiga pusselbitar och kontakta den personen.

fortsätt läsa via den här länken till min gästhamn hos Vontobel

Så använder man värderingsmultiplar mest effektivt

This is a rare post in Swedish and deals with how to use same-company historical relative valuation multiples as input for investment decisions. If you don’t understand Swedish, skip to the previous post.

Om du förstår svenska rekommenderar jag att du klickar här så kan du läsa hela krönikan hos Vontobel, för här får du bara några utdrag.

Är P/S 1,2 för Hennes och Mauritz billigt?


Från Vontobel

Här är ett förslag på en process för att filtrera fram investeringsidéer som ofta kommer ge en god avkastning — men inte alltid, för sådana processer finns inte:

Utgå från en grupp företag du tror skulle kunna bli bra investeringar. Det kan vara utifrån tips från kunniga och trovärdiga personer eller analysfirmor; eller något så enkelt som de största företagen i en viss region (t.ex. OMX 30), eller ett antal företag inom en viss bransch (kanske Betting, Biotech, Banker, Livsmedel, Kläder eller Verkstad) du har anledning att tro kan generera bra avkastning.

Filtrera sedan bort de aktier som inte uppfyller dina krav. Det kan vara faktorer som lönsamhet, tillväxt, utdelning, storlek, börsomsättning och liknande. Ett av de vanligaste filtren är värdering , men värderingen behöver sättas i relation till någonting för att man ska veta om den är hög eller låg, dvs om aktien är dyr eller billig. Fortsättning följer här.


Ett problem med just vinstmultiplar är att vinstmarginalerna kan variera kraftigt över såväl konjunkturcykler som produktcykler. Då är Price/Sales ett stabilare värderingsmått. Fortsättning följer här.


Observera också att om den handlas nära lägstanivån i intervallet måste man vara lika noggrann. Visst, om inget särskilt har hänt så är aktien kanske tillfälligt billig och kan vara på väg att stiga igen, men det kan också vara så att mer insatta investerare har en anledning att sälja nu hellre än sen. Kanske väntar ökad konkurrens eller ofördelaktig lagstiftning runt hörnet. Marknaden är ofta bra på att sniffa fram sådan här information i förväg.

En filtrering på extremvärden är således bara en startpunkt för att hitta intressanta situationer, och inte minst ett sätt att minska antalet objekt att analysera på allvar. Fortsättning följer här.


Oavsett vilka bolag du äger är det en bra övning att ta reda på om de är “billiga” eller “dyra” just nu relativt sina historiska intervall. Om du då inte har en bra förklaring till varför så är det en signal för att fundera på åtgärder för att skydda portföljen, eller kanske tvärtom att öka exponeringen. Fortsättning följer här.

Sveriges sak är inte vår

Rare post in Swedish: Det här är några utkast från min senaste krönika hos Vontobel. Läs resten där om du antingen hatar makro, älskar makro eller struntar i makro.

Följer du med i makrostatistiken? Varför? Är du en av alla de som noterar när siffror på konsumentpriser, BNP och räntor publiceras, och då funderar i några minuter över vad det kan betyda för börsen? Då är du en av alla makroturister som trampar gata upp och gata ner genom halvbekanta miljöer och tar hundratals fotografier som ingen någonsin kommer titta på.

Är BNP-statistiken något du kan använda i din aktiehandel? Inte direkt, men makroturister tar ändå gärna fram kameran ur magväskan och lägger några bortkastade minuter på att få en perfekt bild som ingen bryr sig om.

Skulder och arbetsmarknad leder oss till inflation och räntor. En sak är att hög sysselsättning ger ökad risk för fallande sysselsättning och BNP, men eftersom kopplingen till börsen inte är särskilt tydlig kan kanske de flesta ignorera statistiken. Men, hög sysselsättning medför ofta stigande löner och övriga priser — konsumentprisinflation.

Det är precis sånt här som kan få en makroanalytiker att tänka efter lite extra. Det var ekonomisk kris 1991-1993, 2001-2003, 2008-2009 och det sammanföll med hög inflation. Det gick 8-10 år mellan kriserna och nu är inflationen på gång igen 8-10 år efter den senaste krisen och perioden med inflation över Riksbankens mål. De flesta BNP-prognoserna för 2018 ligger på omkring 2,5% och för 2019 på strax under 2,0%. Riktningen är rätt, men som vanligt tar prognosmakarna nog i för lite (kul ändå att Ekonomistyrningsverket tror på så lite som 1,4% BNP-tillväxt 2019).

Läs resten här (japp, jag får betalt) och kolla in alla makrobilder på sysselsättning, inflation, skulder mm