Rare post in Swedish: Det här är några utkast från min senaste krönika hos Vontobel. Läs resten där om du antingen hatar makro, älskar makro eller struntar i makro.
—
Följer du med i makrostatistiken? Varför? Är du en av alla de som noterar när siffror på konsumentpriser, BNP och räntor publiceras, och då funderar i några minuter över vad det kan betyda för börsen? Då är du en av alla makroturister som trampar gata upp och gata ner genom halvbekanta miljöer och tar hundratals fotografier som ingen någonsin kommer titta på.
—
Är BNP-statistiken något du kan använda i din aktiehandel? Inte direkt, men makroturister tar ändå gärna fram kameran ur magväskan och lägger några bortkastade minuter på att få en perfekt bild som ingen bryr sig om.
—
Skulder och arbetsmarknad leder oss till inflation och räntor. En sak är att hög sysselsättning ger ökad risk för fallande sysselsättning och BNP, men eftersom kopplingen till börsen inte är särskilt tydlig kan kanske de flesta ignorera statistiken. Men, hög sysselsättning medför ofta stigande löner och övriga priser — konsumentprisinflation.
—
Det är precis sånt här som kan få en makroanalytiker att tänka efter lite extra. Det var ekonomisk kris 1991-1993, 2001-2003, 2008-2009 och det sammanföll med hög inflation. Det gick 8-10 år mellan kriserna och nu är inflationen på gång igen 8-10 år efter den senaste krisen och perioden med inflation över Riksbankens mål. De flesta BNP-prognoserna för 2018 ligger på omkring 2,5% och för 2019 på strax under 2,0%. Riktningen är rätt, men som vanligt tar prognosmakarna nog i för lite (kul ändå att Ekonomistyrningsverket tror på så lite som 1,4% BNP-tillväxt 2019).
Läs resten här (japp, jag får betalt) och kolla in alla makrobilder på sysselsättning, inflation, skulder mm